LGBD-5-9-läsning.gå.visle

GÅ VILSE.

av Rebecca Solnit

Citata:

Det som man inte alls vet vad det är kan ofta vara just

det som man behöver hitta, och för att hitta det behöver man 

gå vilse. Det engelska ordet ”lost” kommer från fornnordiskan los

, som betyder hemförlovning av en armé. Det här ursprungligen 

ger en bild av hur soldater faller ur led och far hem, 

av en vapenvila med hela världen. Det bekymrar mig att många 

människor aldrig hemförlovar sina arméer, aldrig beger sig bort 

om det de redan känner till. (s.11)

GÅ VILSE.

av Rebecca Solnit 

vilda djur börjar synas i villaförorterna igen. För djuren ter sig villaförorten som en öde plats, 

där det kan strosa omkring obekymrat. Då det inte finns några barn där. Barnen hålls inne för att 

föräldrarna är rädda för ALLT OHYGGLIGT SOM KAN HÄNDA. 

Rebecca skriver att för henne var det barndomens strövtåg som la grunden till självtilliten, 

lokalsinnet, äventyrslusten, fantasin, och viljan att vilja utforska, 

den där möjligheten att kunna gå vilje lite gran och sedan hitta tillbaka (s.12).

Virginia Woolf, ur Fyren:

ett trängande behov av att bli ingen, vem som helst.

GÅ VILSE.

av Rebecca Solnit (s.25) det handlar inte om att gå vilse utan att om att försöka bli fri från sig själv.’

Vandrande kan leda till döden, hopplösheten, galenskapen , olika former av förtvivlan, menar Jaime De Angulo om Pit river- ursprungsbefolkning (s.26)

att ta rygg på någon.

när en inte vet var en ska, läst någon annans tankar.

studera någon annans verk.

—————————————

Torsdag 19.4

Phyllida Barlow - lyssnade på Louisianna Chanel.

Phyllida gör installationer av rester, hittade material. Hon är inte intresserad av det exakta.

Hon använder begrppet approximera.

http://channel.louisiana.dk/video/phyllida-barlow-age-fallen-monuments
https://www.youtube.com/watch?v=HSwCP4xE5PI

“All our lives are about constantly losing. The moment is always disappearing, like sand between our fingers. So what is it, we are actually left with?,” asks British sculptor Phyllida Barlow.

APPROXIMERA:

ungefärligen beräkna, uppskatta, göra ett överslag; ge närmevärle för. 

En inexakt representation.

—————————————————————————————————

 Söndag. 22.4

Den personliga sensibiliteten och estetiken skall sättas i verk.

Incitament om att det här kan bli något.

Men hur vet jag att det här kan nog bli något?

Magnus Willian- Olsson (2013) försöker beskriva 

När vet jag att det här blir något?

om incitamentet att det här blir nog en dikt. 

Det kan komma av att ha läst något som väcker något, 

det kan vara filosofiskt, händelser, drömmar, upplevelser.

——————————————————————————————————————

ofta känner jag låt mig vara i fred.

jag kan inte tänka under vilka förutsättningar som helst.

Precis så är det.

Stimmigheter gör att jag ibland stänger av hjärnan.  

En automatisk manöver. 

Det vill säga hjärnan den blir överhätad och måste läggas på laddning.

Vem gör jag det här för?

Examensarbetet är obligatoriskt.

men det är stressigt och jobbigt och läskigt och förvirrande, men också kul.

Jo tack en belönas med en lärarlegitimation.

Min stora sorg:

Jag föddes av solen.

En tolkning av Selma Lagerlöft kejsaren av Portugisen.

…Låt mig tänka mina tankar…

…Låt mig andas med min mun…

———————

TVÅ SPÅR:

…..han pratar om fart. hastighet. 

för att jag inte ska bli uttråkad eller få intrycksallergi måste jag själv kunna bestäms hastigheten.

Jag älskar meditationens långsamhet där jag hinner med mig och ena tankar.

eller den fartfyllda rörelsen, som inte orkar stanna. gör och rör sig. teckningen med rytm och rör sig frammåt.

Mittemellan, - anpassling av hastighet- avskyr jag. 

Men där befinner jag mig nu. 

George Condo "The Way I Think"

https://www.youtube.com/watch?v=BhRdlVcQnjk

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

vägen.

rörelsen mellan en plats och en annan.

När vi aktualiserat en väg kan den hjälpa oss att förflyta oss. den blir ett verktyg som hjälper oss från en punk till en annan. Att följa den aktualiserade vägen,  innebär ofta att vi avstår från  att finna andra ännu inte aktualiserade vägar, Magnus Olssons (2013, s.21)

tillblivelsen.

Förflyttning, är det det som händer i ett konstnärligt explorativt undersökande?

magnus  Ohlsson (2013) menar att vi kanske snarare borde försöka beskriva tillblivelsen dikten (s.22) som ett klarnande, mognande eller tätnande. Som om konstens kunskapande beror av att den inte vet vart den vill och inte vart den ska. Dikten kanske tätnar eller mognar, men dens önskan är sällan att bli tät eller mogen, utan bara att den ska bli klar, var det nu är, den är förvirrad.