Assignment#6

Assignment
#6

Du har makten, 
vad gör du med den?

---------------------------------------------------

Reflektion:

     
Jessica Stockholders konst
har gått vid min sida de senaste veckorna.
Känns som hon gått in i min hjärna.
Hon är jag om jag skulle
bygga med färg.
Ibland tror jag att hennes alster är mina.   ?
Har tänkt på hennes installationer så mycket,jag skulle göra en installation till nästa assignment!. 
Det hade jag bestämt, men när jag börja var allt 
som bortblåst...3D, installation..
Eller? den är mobil, en gammal träskiva från gården jag är uppväxt på.

Det var befriande att få ett assignment som detta
Du har makten! Åh jag får göra precis vad jag vill.
Vilken grande final!!!

jag ville:
teckna och få fylla i som i målarböckerna 
när jag var liten.
Använda den Rosa färgen.
Den ljus gula färgen.
Det fick bara komma.
Så nu var det sagt.
Där kom de.
Fråga inte.
ägg & bejkon.

Jessica Stockholder

Reflektion 

IRIS & INGRID

      ?

(kan tyvärr inte komma idag,jobbar)

Men vad roligt att se era tolkningar!!

Det verkar som att ni har känt er fria i det ni gjort,

vilka fina tolkningar!

Iris: Gillar verkligen hur du fick mig att tro att du gjort en hel uppsjö med katter. Var säker på att du hade ett helt dussin med katter. Jag går gärna på kaos-katter-utställning!

Tänkte direkt på Lisa Larssons katter, (men Lisa i all ära,) dina klår hennes. Dina katter får mig att undra om det är en katt eller en människa jag ser. Något kroppsligt. Organiskt. de färgglada lekfulla färgerna som sköljer över katten, är det kärleksfulla färger eller säger det någonting om hur vi 

behandlar jorden djuren?

Nyfiken på om det kändes lätt att komma igång.

Jag och Didi,

ville att det skulle vara väldigt fritt och tyckte ett : ?

vad så intressant att undersöka.

Ingrid:Först vilken stark bild! jag antar att det är namn från gravstenar? En vandring längs kyrkogården får en verkligen att undra vem alla dessa liv en gång var och är.

Sången berörde mig väldigt mycket.

Undra så vem det är som sjunger så vackert? 

Oavsett så fungerar sången så bra till bilden. Jag fick direkt associationer till min farmor, när jag fick höra gamla berättelser kanske titta i ett gamaltfotoalbum. 

Att tala om en svunnen tid. 

Att minnas de som en gång var. 

Att påminnas om historien.

Den känslan tror jag de flesta kan relatera till.

Kom att tänka på konstnären:

Maria Miesenberger

Assignment#5

Assignment#5

-----------------------------------------------------------------------------------------

reflektion:

Under de senaste 4 assignment har jag 

förhållit mig till -upprepning-.

Även så i detta nr5. 

Musiken , texten, videon, en ända lång melodisk meditativ upprepning.

Jag älskar allt! Jag ville absorbera allt.

Eftersom jag drogs till låten och videon, 

ville jag härma, härma, härma, och härma.
Ville lägga mig nära det jag såg,
istället för att dra det långt bort som brukar vara min strategi.

Funderade på om jag tyckte assignmentet var inlåsande eftersom 

jag bara ville härma härma härma, 

men nej detta är en inbjudande uppgift.

Detta skulle jag vilja arbeta med i en månad.

En styrka i uppgiften är att den är ganska gång, det finns 

en upprepning , mönster, rörelse att ta fasta på. 

Skulle kunna leda till arbetet med fokusera på stämning rytm ljus ljud.
Kanske att Johnas och Romans intuitionen

med uppgiften var en inbjudning till performativitet, ljud, video, rörelse.
det fans så många ingångar att ta:

Jag bjöds in till:

Rytmen.

Dikten. 

Poesin.

Texten.

Upprepningen.

Svart& vitt.

Gråskalan. 

Centrum. 

Stillsamhet. 

Mantra. 

Trädgården.

Mystiken. 

Metamorfos. 

Återkomma.

Attribut.

Identitet.

Rörelse.

Dans.
Samba.
Sommar.
Vår.

-------------------------------------------------------

Texten:

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me waiting for the spring and summer

You will find me waiting for the fall

You will find me waiting for the apples to ripen

You will find me waiting for them to fall

You will find me by the banks of all four rivers

You will find me by the spring of consciousness

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

You will find me if you want me in the garden

Unless it's pouring down with rain

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

reflektion:

Skrik inte!
Bakåt tvärt om framåt.


Både Roman och Jonas tog fasta på tystnad och rörelse vilket var väldigt intressant att se.
Roliga att båda använde sig av video.
Det handlar i båda tolkningarna om rörelsen, 
den uttänkta rörelsen i tystnaden.

Det är som om Romans korta ögonblicks scener, håller på i evighet i mitt huvud. Trotts att det är korta sekvenser. Det är som om jag lopar dem i mitt huvud.
Att gå baklänges. Att cykla baklänges, så tänkvärt. om och om ska jag påminna mig om att man kan gå baklänges.För att se allt från ett annat hål. Väldigt intressanta med de röda nyanserna i bilden. Nyfiken på hur du arrangerade de.
Skulle gärna vilja se fler sekvenser.

Jonas video med den starkt laddade titeln Tysta riktningar, berättar för mig om något pågående. Rörelsen som händer hela tiden. Det pågående. Det är något slitsamt och något meditativt över videon,

samtidigt som den talar i det tysta.
Vad är det jag hör? 
Vad är det jag inte hör? 
Den ropar högt,jag måste lyssna noga.
Vill höra mer om vad ni tyckte om assignmentet, 
om det var lätt att komma igång?

----------------------------------------------------------------------

Assignment#4

Assignment#4
Kliv ut och fall,
våga ta steget uti det okända ,
och möt dina rädslor.

--------------------------------------------------------

reflektion:
assignment#4
Kliv ut och fall,
våga ta steget uti det okända
och möt dina rädslor.

Tankar.
061014. 
kl:17.17
att börja blir...
nr1. skriv.

rädd för att göra fel
rädd för att tappa saker
rädd för att prata
rädd för att släppa någon nära
rädd för min röst
rädd för mina egna bröst
(nä, men det rimma så fint.)
rädd för att sjunga
rädd för att inte våga
rädd för att vara mig själv
rädd för att vara lite rädd
rädd för att var mycket rädd
rädd för att vara rädd hela tiden.



rädd för mig själv.


att fortsätta blir...
nr2.

rädslan kan dra åt----------.
att strunta i allt jag 
precis skrev.
att falla?
att vara i dalen. minsta lilla rörelse eller steg i dalen,
borde då var ett steg mot en ny topp. 
jo, så bord det vara.

tankar om rädsla.
självförakt.
prestationsångest. 


ångest över att bli fotograferad.
synad.

att gestaltar ett jag, ett självporträtt?
Vad är ett självporträtt. 

Självporträtt (franska portrait, latin pro_traho, ”dra fram i ljuset”, ”uppdaga”), är en persons tecknade, målade, skulpterade eller fotograferade (konstnärliga) avbildning av sig själv.

Självporträtt avbildar, som andra porträtt, ofta bara ansiktet, men kan även vara i helfigur. Ibland är konstnären placerad i en miljö, exempelvis på sin arbetsplats eller i sitt hem, ofta förekommer pensel och staffli eller attribut och symboler. Ibland förekommer en eller flera andra personer i ett självporträtt, exempelvis familjemedlemmar, vänner eller en modell.^[1] Men typiskt för ett självporträtt är att konstverkets framträdande huvudmotiv är just upphovsmannen själv.

Det förekommer att konstnärer i verk med andra huvudmotiv har avporträtterat sig själva, beställaren eller andra personer i sin familj eller omgivning. Vissa ansikten i gruppscener på målningar från medeltiden kan ha varit självporträtt. Spekulationer har förekommit om sådana också i gammalegyptiska bildfriser. Detta är dock inte ”självporträtt” i egentlig mening.

/Wikipedia.

Väldigt kul att falla och kliva ut!

Möta något okänt.

Konkret och bra assignment i just de orden. 

samtidigt som jag är fri i att hitta och benämna rädslan. 

En allmän rädsla?

personlig rädsla?

hinder?

ett okänt rum?

-------------------------------------------------------
Reflektion:

Assignment#4

Tolka med hjärna & hand, 
stanna på torra land.

fick Lisa & Bettan av mig & Didi.
Intentionen var att ge en bild som bjöd in till att dyka in i... Bilden skulle kunna bjuda in till tankar om dykning, mod, det rumsliga,collage, vatten. 
Intressant och se om färgerna i bilden avspeglas? Tidningspapper, svart & vitt. En möbel. En vägg.


Väldigt intressant att få två så olika tolkningar på uppgiften.
Vilket borde vara ett bevis på att uppgiften hade många ingångar.
Lisa tog fasta på collage tekniken. Visst följde soffan och det rumsliga med in i hennes fantastiska collage. Hon sydde, klistrade, målade, limmad, klippte. Vid första anblicken ser jag möten händelser fån en unik värld. Vid nog anblick  ser jag tuppen med människokropp, fabriker som spottar ut människor genom skorstenarna. Bilderna, galna i absurdum och jag sväljer dom men hull och hår. Jag köper fullkomligt vad jag ser. Denna visuella värld med knivskarp balan mellan kärleksmöten och obehag.

Bettan tog fasta på sin rädsla för att dyka. Vilket ledde henne in på ett spännande spår där hon studerade b.la gamla dykardräkter. Skisser och tankar ledde sedan henne till att våga ge sig in i en annan rädsla nämligen måleriet.
Jag känner så väl igen den rädslan och blev väldigt glad när hon utmanade sig själv med just den rädslan. 
Målningen vittnar om en gestalt i centrum av bilden som har dykardräkt. I famnen har den en stor fisk. På väggarna i bilden hänger fotografier på andra fiskar som umgås.
Rörelser som ovaler och cirkelformar upprepas i bilden.
Vilket gör den väldigt intressant. Här inbjuds till samtal om färg, form, placering, budskap osv. Det finns en säkerhet och
enkelhet i skissteckningen som jag dras till.

--------------------------------------------------------

Assignment#3

Assignment#3
Combinera, koppla ihop.
Pixlar i 3D

filmar lampan, 
den tänds och släcks.
filmar av filmen med lampan 
som tänds och släcks.
filmar av filmen som filmade 
av när lampan tändes och släcktes.





-------------------------------------------------------
reflektion:

Assignment#3
Combinera. koppla ihop.
Pixlar i 3D.      
                    av: michaela & christine



Fick mig att fundera över vad en pixel är. 
3D, alltså ett rum att förhålla mig till.
Jag ville zoma ut istället för att zoma in. 
Funderingar på människan som en pixel i världen. 

Pixlar, något förstört. 
små bitar. 
skärvor. 
abstraktion.
samla ihop. 
en ny bild. 
det otydliga gör något synligt.
blev en lek med utzomning.
som blev något förkroppsligande. 
lungor.

Test filmer.

filmen blev mer och mer förstörd,
något nytt syntes.

Det gav fria ingångar till att undersöka, koppla ihop.

Funderingar över det rumsliga. 
Även här fortsätter jag med mitt temat 
upprepning.

-------------------------------------------------------

reflektion:

Assignment#3
För dig är det fåglar
för mig är det röster i skogen.

gav jag & Sofia till Katarina& Lina

Sofia hade en ideé om texten och jag tyckte den bjöd 
in till fri tolkning samtidigt som den erbjöd något att 
ta fasta på,som fågel skog, mig & dig. Det fanns en 
dialog som de skulle bli tvungna att förhålla sig till på ett eller annat vis.
Utfallen var väldigt spännande & intressanta.
Väldigt kul att se.
Både Katarina & Lina hade använt sig av fågeln i sin
gestaltning vilket var spännande. Båda lutar sitt arbete 
mot en slags problematik och dialog mellan verklighet och overklighet. 
Fågeln som symbol. Skogen som en värld. Det kom upp 
mycket intressanta tankar. 
Båda gestaltningarna tycks enligt mig väldigt poetiska.
Kanske bjuder en potisk text in till mer poesi.
Poesin är stretchande. Poesin har många rum.