Gestaltning.12.

Dokumentation: 

utställning 27 maj.

Gestaltning.11.

Inlägget syftar till att kort
ge en introduktion till blogginläggen
som gjorts under ett konstnärligt undersökande,
där 15 pruttkuddar fylls med gips och luft.

Gestaltning.01.  - PM
Gestaltning.02.  - Anteckningar från handledning.
Gestaltning.03.  - 9 April 2017. Dokumentation av 15 
                   pruttkuddar som fylls med gips.
Gestaltning.04.  - Att tvätta en pruttkudde.
Gestaltning.05.  - Sprutet konstnärliga referenser.
Gestaltning.06.  - Normkritisk pedagogik: en rörelse.
                   om stiltje i processen.
Gestaltning.07.  - Skriver på uppsatsen, allt går i cirklar.
Gestaltning.08.  - 15 maj, bryter ihop.
Gestaltning.09.  - 16 maj, får tag i det jag gjort.

Gestaltning.10.

Klipper.

En dag till inlämning 

av uppsatsen.

Gestaltningen har handlat om ett sökande efter att våga vara sann till den normkritiska pedagogiken. I analysen av gestaltningsarbetet utkristalliserades och framkom en förtvivlan över att vilja men inte våga vara sann till en normkritisk pedagogik. Trots flykt och rädslor har arbetet givit mig många värdefulla insikter och perspektiv på vad normkritisk pedagogik handlar samt en djupare förståelse kring att ,vare sig, det handlar om normkritisk pedagogik, flyktbeteende eller rädslor så tar ett förändringsarbete tid. Att undersöka normkritisk pedagogik genom konstnärligt undersökande har tack vare rädslor och befinnandet i det obekväma givit värdefulla insikter kring min normblinda position och kring normkritisk pedagogik, vilket blir värdefulla insikter för den blivande professionen som didaktiker och pedagog. Även om gestaltningen misslyckades med att vara sann mot en normkritisk pedagogik har arbetet givit mig om att ändå litegrann en större tillit till att våga försöka arbeta med normkritisk pedagogik och försöka se eventuella misstag som möjlighet till utveckling.

Gestaltning.09.

-----------
18 maj 2017

reflektion kring processen 
som blev en flykt och stannade upp.

Varför gick jag inte vidare med gestaltningen?
Efter att igår skrivit ner precis så som det i stunden kändes
inför gestaltningen, kunde jag äntligen få tag i vad jag faktiskt hade gjort. 

Mitt undersökande kom till att handla om ett beteende som är välbekant, flyktbeteendet.



----------------------------------------------------------------------
Jag smet undan, vill så gärna göra rätt.
men det leder bara till begränsningar.
Vågade inte skriva, vågade inte försöka.
Känns så utelämnande med text, så naket.
Jag får panik. Text avslöjar om en kan utrycka sig, 
så folk förstå,
det har väl aldrig du och jag kunnat mamma.
Vi gömmer oss bakom humorn...
Vi är lustiga,
försöker säga att vi tycker om varandra genom humorn.
Ucsh,jag skäms.
men det är också därför jag vill utsätta mig för skrivandet. 
Jag tycket det är roligt, få djupdyka i normkritisk pedagogik. Njuransiktet som du skulle säga, kommer fram.
C,Tack för att du hjälpte mig igår att läsa igenom arbetet.
Det var modigt av mig att låta dig få göra det.

Gestaltning.08.

15 maj.
Handledning.

Hade skrivit massor, 
som verken var läsbart eller höll sig till 
ramen för arbetet. 
vågar inte artikulera.
vågar inte skriva det jag egentligen ville skiva. 
skriver något annat.
flyr.
Ser inte vad jag gjort. 
Texten flyr åt två helt olika håll. 
En text om två flyktvägar om ingenting. 
Bryter ihop.
Allt blir blått.

16 maj. kl:17.00

Pratar med Bea igen,
om vad det är jag gjort.
jag gör inget.
för jag låser mig förtidigt i arbetet.
jag blir rädd.
då,
smiter jag undan.
bara tar något, vad som helst.
bara det blir ett snabbt resultat,
står inte ut med något annat.

--------------
flyktbeteende:
Började om igår.
ett försök till att beskriva det som hände 
i gestaltnings processen.
--------------

16 maj, kl:20.00

Måndag 15 maj 2017.

Den grå tratten trycks ner i mynning.

Häller sakta det kalla gipset.

Pruttkudden fylls.

Allt under kontroll.

Jag trycker mina händer mot pruttkudden och håller kvar medans gipset blir varmt och hårt.

Formar. Att vara i en rörelse.

Stilla står jag med händerna runt pruttkudden och väntar på att något ska hända.

Mina händer placerade på gipset som stelnar långsamt

Jag upprepar handlingen på ännu en pruttkudde.

Stilla står jag och väntar på att något ska hända.

Jag gör?

Jag gör inget.

Stilla står jag.

För jag är rädd

Rädd för att göra fel.

Jag upprepar handlingen.

Nu är 15 pruttkuddar fyllda med gips, jag tror att jag närmar mig en rörelse.

Men det jag gör är ingenting.

Låste mig.

Smet undan,

gömmer mig bakom humorn,

pruttkudden

Jag smiter

Jag flyr igen

Jag blir rädd & osäker.

Så handlingen blir passiv.

Jag smet undan igen.

Igen.

Tänkt på en form.

Låste mig från början.

Vågar inte se nya möjligheter.

Det är för sent att testa gå vidare.

Låsningen total.

Förlamning.

Förförs av snabba lösningar.

Då tar jag vad som helst.

Ett snabbt resultat är allt jag står ut med.

Nöjer mig med besvikelse.

Jag stångas inte mot någon vägg,

Jag söker kortaste exit.

Korta vägar ger mig trygghet

Ibland beröm.

Jag vågar inte utmana.

Jag vågar inte göra fel.

Ingen ska få se mina fel.

Gör vad som helst för att smita undan.

Gömmer mig bakom humorn.

-------------------------------------------------------------

Där och då förstår jag det inte.

I efterhand kan jag se ett invant mönster.

Jag flyr från ett misslyckande. Låser mig blir rädd,

Ger upp, smiter undan. Ett välbekant flyktbeteende.

Det blir alldeles för utelämnande för ett nytt försök.

--------------------------------------------------------------

Sammanfattning:

Gestaltningen kom att handlat om ett
undersökande om att våga vara sann till
den normkritiska pedagogiken. 
Arbetet resulterar i en förtvivlan 
över att vilja men inte våga vara sann till en normkritisk pedagogik.

-------------------------------------------