OpenSourse.1.

Under de följande veckorna har jag utforskat programmen Blender, SketchUp samt fått undervisning i 3D-skanning. För att känna att jag behärskar programmen kommer jag att arbeta vidare med de nämnda programmen. Både Blender och SketchUp var lätta att komma igång med. SketchUp är ett gratisprogram och på ett enkelt sätt kunde jag skissa upp hus och rum, vilket jag ser som en stor tillgång i bildundervisningen, under arbetar i att bygga utställningar, arbeten i de offentliga rummet samt fördelar med att kunna presentera 3D-skisser mm.

3D

Jag tog tillfället i akt att undersöka 3Dprintern. Tidigt i processen tog jag beslut om att skanna in artefakter och sedan skriva ut dem i annan storlek eller annat material. För att se vad som händer hos betraktaren då objekts material förändras. Jag testade att tejpa ihop olika porslinsfigurer med oväntade objekt, då min nyfikenhet var så stor att få se dem printas ut i en enhetlig form. Dessa skulpturerna hamnade på vänt efter de att jag sett filmen Min pappa Toni Erdman  av regissören Maren Ade 2016. Filmen handlar om en 30-årig kvinna som har ett högpresterande arbete som kräver hela hennes fokus. Hennes pappa är orolig över att dottern glömmer bort att leva utanför arbetet. Då dottern inte har tid när pappan en dag kommer på besök, bestämmer pappan sig för att vara någon annan. Med löständer och peruk lossas pappan vara en man vid namn Toni Erdman och förklädd nästlar han sig in på dotterns arbete och de kretsarna där hon rör sig, för att kunna vara nära utan att besvära henne. Filmen har en poetisk ton och genom en balansakt mellan lek, allvar, skratt och förtvivlan berör filmen en mängd olika psykologiska aspekter, vad det innebär att vara människa och den skildrar en vacker men något ansträngd relation mellan en pappa och en dotter. Filmen har enligt mig, en fantastisk sekvens som innehåller en pruttkudde.

Med intentionen att hylla leken och de oalvarsamma, begav jag mig ner i källaren på HDK och bokade en lektion i 3Dskanning med Joakim.

Vi, jag och Joakim, står i källaren och har nu bestämt vilken av mina tre olika pruttkuddar som skapa den mest tilltalande formen. På bordet står en svartklädd skiva som går att snurra, där placerar jag pruttkudden. För att skannern ska få lättare att läsa objektets geometri är referensmärken i form av små rundaklistermärken utsatta kring pruttkudden. Jag klickar och den inteligenta skannern som har tre kameror läser in formen. Efter varje bild snurrar jag några centimerte på skivan så att pruttkuden skannas från alla håll. När jag kommit runt hela formen, så vägrar skannern att förstå geometrin. Vi kommer fram till att pruttkudden släpper ut luft och då minska sin form. Då hittar inte skanner formen. Efter vatten test och olika försök i att diskret tejpa igen lufthål och ett antal skannings försök, lyckas jag nu äntligen skanna in hela formen.

Näst steg är att laga hål. Det bli alltid en del geometri som skannern inte  kommer åt. Nedan syns turkosa fält , vilket är hål i formen.

De båda bilderna ovan visar de verktyg som används för att laga hålen. På den vänsta bilden synd den runda symbolen "laga hål" , klicka nära ett hål du vill laga, men klicka på formen. Då kommer hålet merkeras och sedan kommer en liten ruta upp som ber du godkänna att du vill laga hålet. 3Dprogrammet räknar då ut geometrin som fattas, så himla briljant!

Om hålet är för stort, kan du använda symbolen i den högra bilden: "bygga broar"

Verktyget används för at dela in hålet i mindre hål. Genom att klicka på två punkter på vardera sida om hålet bygger du en bor.

Tillslut var hela formen fyld.

Genom att transkribera formen till ett reflekterande material, kan jag nu ta en sista koll så att inga hål finns kvar i formen. 3Dprintern kommer neka utskriften om det fins hål kvar.

Förbereder en utskrift i naturplast.



Grundplatan skrivs ut....nu är det bara att vänta 34 h......
Ses nästa vecka pruttkudden


fortsättning följer.......

Open Source

-en strävan efter transparant undervisning

-ett förhållningssätt både i undervisning och gentemot kollegor.

Gustav Klimt Kyssen(1907-08)

På bilden står en kvinna på knä med slutna ögon, en man lutar sig över henne och det ser ut som om kvinna blir kysst av mannen. Hon är passiv medan mannen är aktiv.

Wolfgang Tillamn The Cock (Kiss)(2002) 

På bilden ett mötte mellan två unga män som kysser varandra.

När Tillmans fotografi visades på Hirshhorn Museum i Washington, skar en besökare sönder fotografiet , Vad är grejen med samtidskonst (2016). Vad som provocerad besökaren till denna handling kan vi inte veta med det skulle kunna handla om de homoerotiska motivet. När Klimts Kyssen visades upp för den samtidakonstpublik hade många svårt att acceptera målningen. Under 1900-talets början ansågs allt som hade med kroppen att göra vara väldigt privat. Att visa upp lust och begär ansågs väldigt kontroversiellt. Tiderna förändras.

Samtidskonsten hittar hela tiden nya uttrycksformer och den digitala teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter. Är det här vi finner 2016-års gestaltning av ”Kyssen”? Den digitala konsten har öppnat upp för 3D-grafik, digitala målningar, animation, interaktivakonstverk och spel. Några samligsnamn för de nämnda uttrycken är digital-konst, multimelia, ny media-konst och nät och webbkonst.

I en artikel som handlar om världens största mässa för datorspelande hbtq-personer, beskrivs spelstudion Beardon Games hångelsimulator vid namn ”Smooth Operator” Här finns frihet att spela queer, Dagensnyheter(20-12-2015). Spelets mål är att två spelare ska röra vars ett finger över en ipad i ett speciellt rörelsemönster.  När detta lyckas möts spelkaraktärernas tunger. Kate Tohomas som har producerat spelet har noga bestämt att karaktärerna i spelat inte har något definierade kön, utan bara olika frisyrer och utseende. I spelet kan vem som helst hångla med vem som, vilket inte är en självklarhet i alla spel.

En annan artikel ur Dagensnyheter(9-10-2016) under rubriken ”Synen på öppen publicering” diskuterar fördelar och nackdelar med  open science, öppen forskning.

Genom öppen forskning ökar tillgängligheten av forskning vilket gör att fler snabbare kan ta del av den. Dock finns risker och problemet  med att det publiseras väldigt mycket forskning, mängd nya förlag har startats upp efter som det går att tjäna pengar. Faran när allt fler kan publisera vad som helst, är att det blir svårare att navigera och urskilja kvalide.

Jag ser många positiva aspekten med delning och ett mer öppet lärande och kunskapande.
Som lärare kan det vara ganska ensamt att undervisa, men tacka vara delning och tillgänglighet av andra kollegors arbetsätt via nätverk och andra forum kan lärare öppna upp klassrummet göra väggarna mer transparenta och på så vis få ta del av kollegors:
uppgifter, arbetsmetod och uppdateratmaterial. Ett sådant klimat inbjuder till reflektion, feedback och förbättring. Detta klimat kräver också ett kritisktförhållningssätt av de material som delas.