semiotik.04.
bildanalys
inlämning.
Enligt Panofsky
Ikonologiska metoden.
Paula Modersohn-Becker
Självporträtt på den sjette bröllopsdagen.
1906
Enligt
Gert Z Nordströms
analysmodell.
Astrid Göransson
Fröken Onödig
2014
Enligt Sonessons
analysmodell.
Jenny Källman
One and four
2012
Det har östs ut en rikedom av intressanta frågor som jag vill ställa till bilden. När jag en gång har ställt dessa frågor, kommer jag antagligen att vilja ställa dem igen.
Det finns inte en universalmodell (Eriksson, Y. & Göthlund, A.2012) utan beroende på vad jag vill belysa, passar de olika modellerna bättre eller sämre.
Panofsky, kräver literära källor.Bakgrund till verket vilket ger en massa spännande information om både konstnären själv, konstnärens tanke med verket och bakgrund till själva motivet.
Sonesson belyser det piktorala och det plastiska avbildnings rummet och jämför dess betydelse, skillnader/likheter.
Vilket är intressant om vi vill analysera modern konst eller reklam. Frågorna bjuder in till att skriva en ganska fri personlig text. till skillnad från Panofsky, behövs inte här literära källor och fakta, vilket skulle kunna vara ev ett lättare sätt att samtala kring ett verk i undervisningen med elever.
Det intressanta och användbara med Gert Z Nordströms modell är att modellen ger plats åt både privat tolkning men berör även den kulturella bakgrundens betydelse. Vilket bjuder in till diskussion. Ett hem kan vara ett hus, en koja etc.
Nordströms modell är tydlig: denotation. konotation. privat association /kulturell uppväxt.
(om jag väljer bort kontexterna, i Nordströms modell, har jag en väldigt enkel och tydligt modell som skulle kunna passa för alla åldrar. Kontexterna kan komma in ev på gymnasienivå. Men för att hålla en enkelhete och väcka nyfikenhet i att analysera bilder kanske värt är att hålla sig till beskrivning(denotation) analys (konotation) tolkning.
Att koppla detta till professionen.
I kursplanen för bildämnet Lp11, står tydligt att eleverna ska kunna analysera och tolka olika typer av bilder.
Hur jag sedan väljer verktyg för detta kommer vara beroende på årskurs/nivå. De viktiga som jag vill förmedla med bildanalys är:
De olika metoderna kan alla sammanfattas i beskrivning, analys, tolkning. För mig blir det kärnan (ett första steg i bilanalys) som är viktigast att ta med in i undervisningen.
Vi ser inte en bild bara för att vi har sett den. Vi tolkar bilder på olika sätt, beroende på vår kulturella uppväxt. Att SE,titta ordentligt och beskriva ett verk för sig själv så noga att en person som inte sätt verket tidigare, kan bild sig en uppfattning, har så mycket potential. Det är förvånande hur mycket information det går att få ut av en bild om en bara tittar och tittar, och tittar igen men nya glasögon. Plötsligt har en massa material, bara genom att ha beskrivit. En fantastiska inlärningsmetod till att se.
Genom att analysera, med hjälp av semiotik, bildens tecken och retorik, kan vi tolka tecken, artefakter, symboler, index och ikoner. Jag tror på att ha ett kontinuerlig och genomgående förhållningssätt där jag som lärare hela tiden uppmuntrar och inspirerar eleverna till att ställa frågor till bilden!
Vare sig det handlar om bilder vi möter via ,sociala media, nyhetsflöden eller via utställningar.
